Har du det där perfekta receptet för båten?
Här får ni ett par peprövade recept från min egen samling. Det kanske inte är världens mest snabblagade mat, men grytor är väldigt praktiska att ha färdiga hemma i frysen för att kunna tas med ut när man bestämmer sig pötsligt för att dra en repa på kärret.
Huggarns möljargryta har sitt ursprung i den gemytliga samvaron kring det Kålbäckska nyårsfirandet om jag inte minns fel. Grytan har förenklats för att göras mer vänlig mot plånboken, men samtidigt förfinats för att göra den mer vänlig mot smaklökarna. Det är därmed oklart om förlagan eller kopian är att föredraga. Helt klart är att ingen möljargryta är den andra lik. Allt beror på stundens ingivelse och kockens impulser. Här nedan följer ändå en vägledning till ett möljeri:
Kött! Det ska vara kött i möljargrytan. Om man tänker göra en gryta som uppskattas av avnjutarna ska man beräkna 200 g oxkött per person. Gör man en äcklig gryta får man ta mindre kött. Det går bra med enkelt kött som högrev, bringa eller ytterlår.
Lök! En liten gul lök per person. Den skalas och skäres i klyftor.
Svampinjoner! Färsk svamp i stora bitar lyfter grytan till höga höjder. Ta till exempel tre stora champinjoner per person och dela i tjocka skivor eller klyftor. Eljest går det utmärkt med helvild sopp eller kremla.
Tomater! Av någon anledning blir det bäst med hela konserverade tomater. Det går åt en halv burk per person.
Pfeferoni! Den mildare sorten för veklingar och den brutala sorten för verkliga möljare. Viss försiktighet bör dock iakttagas för att inte helt döda andra smakämnen. Kockens skicklighet avgör mängden. Se till att få med alla de röda pfeferonifrukterna som finns i burken. Det blir så fin färg.
Vätska! En bra vätska att späda med är vanlig folköl, gärna bayersk. Ha därför alltid en öppnad bärs vid sidan då du tillreder möljargrytan. Spill ömsom i grytan ömsom i den egna käften. Om någon undrar så är ölen man spiller i den egna strupen enbart till för att neutralisera smaklökarna mellan avsmakningarna.
Smakämnen! För att trolla fram smakerna ur råvarorna kan man ta till en del gamla knep:
-Några stänk ättika per portion ger en syrlig smak och mörar köttet.
-När man bryner löken kan man ringla över litet mörk sirap. Färgen blir bättre och sötman gör susen.
-Mörk oxbuljong gör grytan mustig, liksom kinesisk soja.
-Riktigt smör gör mer för smaken än man kan tro! Det steker bättre och luktar gott. Överhetta inte! Osande svart stekfett slås bort.
-Kikkomansoja är bra för att smälta ner svamp och ger en fin arom.
-Salta sist av allt.
-Andra smakämnen som vitlök eller apelsin kan man experimentera med. Fast ta det försiktigt det kan döda möljningen!
Så gör man! Ett stekjärn och en gryta på spisen! Sedan är det hela egentligen mycket enkelt. Man putsar och delar köttet i grytbitar som brynes försiktigt i riktigt smör till dess de fått litet färg. Stek lagom många bitar i taget i stekpannan och slå i grytan efter hand. Grytan kan genast ställas på kokning med köttet. Skvätta på med litet öl och ättikan. När köttet är klart steks löken i samma järn som köttet, då får man med alla smakämnena från köttstekningen. Låt den brynas mjuk och gyllenbrun med sirapen. Slå den i grytan då den är klar skvätt i öl så allt nästan täcks. Svampen gör man bäst efter löken i samma panna. Lägg i all svamp i järnet med en klick smör, slå över en svätt vatten och en skvätt kikkomansoja och lägg genast på ett lock eller täck med folie så att svampen smälter snabbt och börjar koka i sitt eget spad. Stek till dess vätskan är borta och svampen börjar få färg. Slå i svampen i grytan och de hela burktomaterna utom vätskan de simmade i då de var i burken. Vänd försiktigt om alltsammans i grytan och späd vid behov med mer öl. Smula över en halv oxbuljongtärning per person och stick i så många pfeferoni som du törs. Grytan får puttra till dess köttet delar sig lätt och sist av allt smakar man av med salt eller kinesisk soja.
Vill man fjanta till det kan man slå på en skvätt konjak och strö över persilja vid serveringen.
Servera med ris, färska grönsaker och en klutt gräddfil att ”släcka” med om grytan är eldig. Lämplig dryck är nog stöl & brämpa eller ett kraftigt spanskt rödtjut.
...är en mustig korvgryta som erbjuder ett alternativ för den ensamme som längtar efter sällskap, men ändå drar sig för den utmaning som det intellektuella samtalet utgör .
Polackens illdåd skänker med sin unika sammansättning inte enbart den njutning som smaklökarna bistår med under inmundigandet, utan även ständigt nya överraskningar till sent inpå småtimmarna.
Då man tillreder grytan ska man inta samma sinnesstämning som vår kung gjorde efter det att budet om Wasas nesliga förlisning nådde honom. Han utbrast: Är detta Guds straff, eller är det polackens illdåd! Därefter var det bara att spotta i nävarna och börja snickra på en ny skuta.
Grytans sammansättning är mycket enkel: Korv, bönor och rödlök.
Hemligheten ligger i att skaffa sig goda rådgivare. Precis som det gjorde för kungen då man skulle bygga Wasaskepp och se hur det gick med usla rådgivare.
För att börja med korven: Skit i Konsum och ICA! Gå till saluhallen eller närmaste kvalificerade charkuterist. Här gäller det att få tag på äkta polsk kolbasz eller någon liknande korv med många avbitna grisöron i och ordentligt kryddade. Det går åt en korv per person. Man kan dryga ut grytan med Scan- och Gomanvarianter av dessa ädelkorvar.
Bönorna utgörs förslagsvis av Heinz "mixed beans", en utsökt blandning av våra populäraste bönor: Vita-, bruna-, njur- och gud vet vilka bönor, i en god tomatsås.
Helt klart en schyst genväg till en rejäl stomme åt vår gryta. Det går åt en burk per person.
Sist beräknar man en halv rödlök per skalle.
Börja med att skära upp korvarna i 6½ mm tjocka skivor som brynes i hett järn. Fuska inte utan använd riktigt smör! Det här är ingen fruntimmersmat utan en solid logementsförning! Bryn på tills korvarna fått en stekyta. Ta upp korvarna ur järnet, sänk värmen något och fortsätt med att bryna den klyftade löken. I min gryta hamnade också en grabbnäve höstkantareller som jag hittade i frysen, de hamnade i pannan ihop med löken. Låt löken fräsa tills den blir mjuk och ringla över litet mörk sirap och låt löken bil ”solbränd”.
Blanda nu korv bönor och lök i en stor kastrull där allt får gotta till sig på svag värme. Späd grytan med mörk öl (Guinness?), och smaksätt ytterligare med en rejäl nypa timjan. Stäm av sältan och om stommen därefter känns fadd så släng i en buljongtärning, mörk oxbuljong är bäst. Vill man ha mer bett i grytan är cayennepeppar bästa medicinen.
Servera grytan med en klick gräddfil och koka en halv portion tagliateller per person. Grytan garneras med strimlor av paprika i olika färger.
Var försiktig med att vända baken mot öppen eld efter c:a en timme till dess grytan sluta tala med dej!
Ur min egen kokbok för matglada sneseglare.
Thomas Fredén
PS
Om någon en fredagkväll behöver hjälp med att avsmaka någon av grytorna och bedöma vinets passlighet, så ring bara så kommer jag och frugan.
DS