Vi har försökt samla alla sjötermer både gamla som nya. Har du någon sjöterm som kanske inte är så vanlig och saknas på listan, maila den gärna till olap@algonet.se så vi får en komplett lista med sjötermer
Akter
Bakre delen av båten
Akterspegel
Bakdelen av båten, den del som syns ovan vatten
Akteröver
anger riktning; bakåt, sett i båtens längdriktning
Angöra
Att gå in så pass nära mot land att man bestämma sin position. Vid territorialvattengränsen finns s.k. angöringsbojar som markerar början på en farled.
Ankare
Ett föremål vars syfte är att fällas/hivas överbord för att sedan fästa i sjöbotten för att hålla fast ett fartyg.
Anlöpa
Att komma fram till sin destination. T.ex. gå in i (anlöpa) en hamn.
Babord
Den vänstra sidan av båten om man vänder sig mot fören på båten.
Backstag
En lina eller vajer som löper från masten till båtens akter och som stagar upp masten bakåt.
Barlast
Tungt material, även vatten eller bränsle, som placeras i botten under vattenlinjen för att öka ett fartygs stabilitet.
.
Bedarra
Då hård vind eller storm avtar i styrka.
Bidevind
När man seglar med vinden för om tvärs, kallas även sträckbog.
Bleke
Vindstilla, stiltje.
Bom
Den stolpe som håller ut botten på storseglet
Bordläggning
Det är den yta som skiljer insidan av båten från vattnet på utsidan. Tillsammans med de balkar och spant som bär upp den bildar det skrovet. Ej att förväxla med ombordläggning (se Lägga ombord).
Bränning
Uppkommer då en våg stöter på ett hinder och slutar sin bana i en vit kaskad av skum. En tydlig varningssignal som tyder på grunt vatten.
Bulb
En torpedliknande tyngd som tillsammans med barlasten ger båten dess stabilitet. Den sitter längst ner på kölfenans ytterända.
Bäring
Det är vinkeln mellan norr och syftlinjen till ett föremål.
Exempel: En fyr som finns rakt österut från ett fartyg ligger på bäring 90 grader från fartyget, fartyget ligger på bäring 270 grader från fyren.
Deplacement
Det är vikten av den vattenmassa som fartyget undantränger, d.v.s. totalvikten av båten.
Dikt
Så mycket det går. T.ex. dikt bidevind eller rodret styrbord dikt.
Dragga
När ett båts ankare släpar längst sjöbotten.
Durk
Golvet på båten heter durk.
Dyvik
Båttenplugg i mindre båtar
Däck
Dels med innebörden "ute i det fria" (ute på däck) och dels "taket" på båten.
Dörhala, Hala dör
Ta hem sträcka upp slack i till exempel skot eller fall så att de är helt sträckta eller andra tåg och tamar med slack i.
Enslinje
En linje som löper genom två väl synliga föremål och kan användas för navigering. Ofta sätts sjömärken ut så att de bildar en enslinje som sammanfaller med en farled.
Ensmärke
Ett väl synligt föremål eller sjömärke. Två ensmärken bildar en enslinje.
Fall
Lina med vilket segel hissas.
Falla av
Sägs ett fartyg göra när dess förstäv avlägsnar sig från vinden. Motsatsen är lova.
Fallgirighet
Ett segelfartygs benägenhet att vid midskepps roder falla av. Ett fallgirigt fartyg måste stöttas med rodret mot vinden för att hålla rak kurs.
Fock
Mindre försegel
Fribord
Sidan på båten, den del av sidan som är ovan vattnet
Fyr
En fyr är ett sjömärke som nattetid vägleder sjöfarten medelst ljussignaler. De är ofta stål- och/eller betong-konstruktioner som är placerade vid strandkanten eller på grunt vatten.
Fyrkaraktär
För att underlätta identifieringen av fyrar så finns det faststälda fyrkaraktärer som återfinns i sjökortet. Dessa betecknas med förkortningar av deras engelska namn, t.ex. "Q(3)","Iso 6s", "Fl(2) 6s", "Mo(-·-) 10s".
Förtöja
Att lägga förtöjningståg mellan båt och kaj så att båten inte kan driva iväg.
För
Främre delen av båten
Fördäck
Utrymmet mellan masten och fören.
Förut
Anger befintlighet. Exempel: "Spinnakerbommen är placerat förut".
Försegel
Segel som hissas på förstaget
Förstag
En lina eller vajer som löper från masten till båtens för och som stagar upp masten framåt. Förseglen hissas utefter förstaget
Föröver
Anger riktning. Exempel: "Dra den där tampen föröver".
Gaj
Kallas den lina som spinnakern skotas med. Har även andra betydelser för större fartyg.
Haldör
Order om att genomföra ovanstående att styvhala tåg, fall eller skot.
En order kan låta: Haldör hissa, Jagare, Klyvare och Stagfock. = Styva upp fallen och hissa Jagare, Klyvare och Stagfock
Gennaker
Det är ett segel vars fallhorn medelst ett fall hissas upp i masttoppen, och vars två nedre skothorn kan skotas till en winch på vardera sidan. På lovartsidan hålls hornet ut med en spinnakerbom. Gennakerna är till skillnad från spinnakern assymetrisk och måste vändas i varje gipp.
Genua
Stort försegel
Gippa
Vid läns svänga så att storsegler slår över och vinden kommer in från andra sidan. Det innebär också att spinnakern eller gennakern måste skotas om för den nya halsen.
Gå upp i vind
När man styr rätt emot vinden.
Hals
Ett båt seglar för babords halsar när det har vinden in från babord
Halvvind
Det innebär att man har vinden tvärs in om styrbord eller babord.
Hem
Att ta/hala hem på ett något innebär att man drar det till sig. T.ex. "Ta hem ankaret" innebär att det dras upp från sjöbotten och in på sin plats i båten. "Ta hem på storen" betyder att drar in bommen med storskotet.
Hissa
Att dra upp ett segel så man kan segla med det.
Horn
Ett hörn på ett segel, t.ex. Skothorn.
Hålla kurs
Det är att styra åt ett och samma håll utan onödiga girar.
Hålla undan
Det är att väja.
Kick
En kick är ett spel med block och talja som används för att justera storseglet form genom att dra bommen neråt längst masten.
Koj
Sängen på en båt.
Kompass
En magnetisk kompass består av en magnetisk kompassros, fritt upphängd i en kupol innehållande rostskyddande vätska som t.ex. sprit.
Kryssa
Att segla med omväxlande styrbords och babords bidevind.
Köl
En utstickande sektion under båten som ger stabilitet och hindrar att båten driver i sidled.
Kölfena
Den utstickande profil under båten som hindrar att båten driver i sidled och som håller bulben.
Lanterna
En lanterna är ett ljus som fartyg är skyldiga att föra under mörker och skymning. De viktigaste är babordslanterna (röd), styrbordslanterna (grön), topplanterna och akterlanterna (vita).
Latta
Tunn ribba i storseglets akterkant avsedd att stabilisera akterliket.
Layline
En engelsk term den tänkta linjen varefter en båt kan segla till det tänkta målet utan att gippa eller slå. Begränsar i princip området man av goda taktiska skäl kan befinna sig i.
Lik
Kanten på ett segel, t ex förlik, akterlik och underlik.
Logg
Anordning för att mäta en farkosts fart genom vattnet. Görs antingen rent elektroniskt med två ultraljudssensorer eller mekaniskt/elektroniskt med en paddelhjulsgivare som ger elektroniska impulser.
Lova
Att gira så att fartygets förstäv närmar sig vinden. Motsatsen heter "falla av".
Lovart
Det håll varifrån vinden blåser.
Lovgirighet
Ett fartyg är lovgirigt om det för midskepps roder vill gå upp i vind.
Lä
Det håll åt vilket vinden blåser. Man säger att man är i lä då man är skyddad från vinden bakom t.ex. en ö.
Länsa
Att segla med vinden in akterifrån.
Lägga till
Det är att stoppa ett båt och förtöja.
Mantåg
Ett horisontell lina eller vajer i midjehöjd att hålla sig i
Midskepps
1) Rodret sägs vara midskepps då det inte bildar någom vinkel mot fartyget.
2) Midskepps är även platsen mitt i fartyget, lika långt från för som från akter.
Missvisning
Vinkelskillnaden mellen jordens magnetfält och meridianer. Samma skillnad som mellan norr på kompassen och norr i sjökortet. Uppgift om missvisning finns alltid med i sjökortet. (se Deviation)
Navigation
Konsten att kunna läsa sjökort, sjömärken, fyrar, kunna lägga ut en bra och säker rutt samt att kontinuerligt kunna bestämma sin position och kurs genom ytobservationer och/eller bestickförning.
Nock
Yttersta änden av t.ex. en bom
Pentry
Köket på en båt.
Plattläns
Att segla med vinden in rakt akterifrån.
Pulpit
Metallräcke i båtens för, avsed som stöd.
Reling
Båtens yttre kant
Reva
Att minska ett segels exponerade yta. Görs genom att beslå storseglets revrad mot storbommen.
Rorsman
Person som styr båten.
Sann vind
Vindens sanna riktning och styrka. Sann vind och båtens fartvind ger tillsammans den skenbara vinden.True wind heter det på engelska.
Sjöbris
En vind som blåser mot land då av solen uppvärmd luft stiger över land och drar in kallare luft från havet.
Sjökort
En karta över ett farbart vattendrag med speciell utmärkning av djup, grund, grynnor, vrak, sjömärken, fyrar, farleder m.m
Sjömärke
Sjömärken är fyrar, båkar, kummlar, stångmärken, tavlor, märken, bojar och prickar. Dessa är utsatta för att utmärka farleder och grund.
Skeppare
Den som är juridiskt (och oftast organisatoriskt) ansvarig ombord
Skenbar vind
Vindens riktning och styrka såsom den uppfattas ombord på båten. Apparent wind heter det på engelska. Se sann vind.
Skot
Det är den lina som löper från ett segels skothorn till en winch med vilket man kan skota seglet.
Skott
Väggarna i en båt heter skott.
Slag
När man gör ett slag med en segelbåt ändrar man kurs så att vinden kommer in från motsatt bog.
Slacka
Att ge efter på en skotad lina. Motsatsen till "hala hem".
Sätta
Att sätta ett segel är att hissa och skota det.
Slör
Att segla med vinden akter om tvärs.
Spinnaker
Det är ett segel vars fallhorn medelst ett fall hissas upp i masttoppen, och vars två nedre skothorn kan skotas till en winch på vardera sidan. På lovartsidan hålls hornet ut med en spinnakerbom.
Stagsegel
Används oftast på undanvind. Det är en liten fock som sätts mellan antingen en genua eller gennaker/spinnaker och storseglet.
Styrbord
Den högra sidan av båten om man vänder sig mot fören på båten.
Tajt
Uppsträck, spännt.
Taktiker
En person ombord som ger taktiska råd eller bestämmer taktiken för båten, baserat på vädersituationen, banan och konkurrenterna.
Toft
Sittbänk i sittbrunnen
Trimma
Handlingen att justera segel och rigg i syfte att få båten att prestera maximalt
Tågvirke
Det är ett gemensamt namn på spunna linor och rep.
Täcka
Att sakta ner en annan båt genom att ge minskat eller turbolent vindflöde med att ligga i vindriktningen. Kan också innebära att man vid stora avstånd mellan båtarna tar en taktiskt säker position genom att positionera sig genom att lägga sig mellan motståndaren och dit man skall.
Vajer
Den består av tvinnad ståltråd. Vajer kan vara hård för stående rigg eller böjlig för att gå genom block. Antalet stållinor bestämmer hållfasthet och böjlighet.
Vant
De stagar upp masten i sidled.
Vantskruv
Den används för att spänna vanten.
Vantspridare
De ser ut som horisontala förstyvare på masten och används för att hålla vanten så långt ut från masten som möjligt. De fungerar på så sätt som en hävstång för vanten.
Vindöga
Riktningen mot vinden
Winch
En trumma som man håller eller reglerar ett skot eller fall. Med muskelkraft kan man veva hem winchen med stor kraft. Winchen gör det möjligt att trimma en lina även om dess belastning är hög.